Ström i P2
Mats Almegård, Anna Gavanas, Andreas Tilliander
foto: Mattias Ahlm/SR
Ström i P2 ger dig en mer spännande tillvaro
I Sveriges Radios P2 gick det för ett drygt år sedan ett program som hette Ström. Det handlade om elektronisk musik, människorna bakom och allt där i mellan. Det var ett fascinerande program. Jag kunde inget om musiken. Jag hade aldrig lyssnat på den här typen av musik. När jag var liten var jag hårdrockare och vi jagade synthare. Ja ni fattar…
Men i Ström upptäckte jag en ny underbar musikvärld som jag började utforska i smyg. Lite försiktigt nosade jag på vad som fanns till buds. Jag snokar runt fortfarande. Och tack och lov är nu Ström tillbaka i P2 med tio program. Jag ser fram emot var och ett av dem.
Riotbrain ställde några frågor till Mats Almegård, en av programledarna.
Hur startade Ström?
- Från allra första början startade Ström i Håkan Lidbos huvud, även om programmet då inte hade något namn – det kom jag med senare. Håkan hade blivit utvald av SR att göra ett elektroakustiskt stycke som sändes i P2 och han började fundera över hur radio låter. Han kom fram till att det skulle kunna gå att göra roligare radio om en relativt bortglömd musik (i alla fall medialt).
- Håkan ville testa själv, så han kontaktade mig (i egenskap av journalist som skriver mycket om elektronisk musik) och Andreas Tilliander (i egenskap av en av Sveriges främsta elektronikamusiker och allmänt kunnig i elektronika och närliggande genrer). Vi hade några möten och vi modifierade idén ett par varv och efter det skickade vi in förslag och pilotprogram till radio, som gillade vad de hörde.
Vilka reaktioner fick ni på den förra säsongen?
- Vi har fått många positiva tillrop från lyssnare och radioledning. Uppenbarligen fyller Ström en lucka mellan den seriösa elektronmusiken och den mer kommersiella dansmusiken. Formen på programmet har också uppskattats – liksom våra olika projekt (pausfågeln remixad, ljudnördar som gissar synthljud, musik för landssorg och annat).
- En del negativ kritik har det också varit, men glädjande nog mest av slaget: “varför kan ni inte spela mer musik? Det är för mycket prat”. Det där är en balansgång. Vi vill säga så mycket och framförallt låta artister och producenter säga mycket – och så många personer som möjligt! Men i år har vi mer musik än tidigare – även om det fortfarande är mycket intervjuer.
Vad i den elektroniska musiken är det som är så fascinerande?
- För egen del handlar det om klangvärlden. Det finns något djupt fascinerande med den elektroniska ljudbilden som kan vara svår att sätta fingret på och förklara i ord, utan att ramla rakt ner i floskelfällan. Det började när jag som nioåring hörde Visages “Fade To Grey” och fortsatte med Landscapes “Einstein A Go-Go” - båda på P3:s Poporama med Kaj Kindvall. Det var något helt nytt och jag reagerade med att sugas in totalt i musiken. Inget jag hört tidigare lät liknande och det öppnade för hela synthvågen, som (efter utflykter i pop, rock och hiphop) gick vidare in i techno, elektronika och andra genrer.
- En annan sak som är fascinerande med elektronisk musik är hur den hela tiden suger upp nyheter och utvecklas. När den är som bäst är den en ständigt framåtblickande musik som vill vidare. Håkan och Andreas som är tekniknördarna i Ström vet när en ny synth kom och genast dyker det upp låtar som är gjorda på denna – med nya ljudvärldar som resultat. Jag kan inte mycket om synthar och är inte så intresserad, men jag uppskattar nya ljud och ständig utveckling. Jag är rätt rastlös när det handlar om att lyssna på musik.
- Sen uppskattar jag det repetitiva i den elektroniska musiken. Jag tycker om att dansa i timmar till långsamt föränderlig techno. Precis som jag uppskattar det minimalistiska anslaget i musiken. God design är också minimal enligt mig. Det är stort när man säger mycket med lite. Eller som en av mina husgudar Richie Hawtin alltid sagt: minimize to maximize.
- Det finns givetvis elektronisk musik som stagnerar och formas till klichéer, men den behöver man ju inte lyssna på.
Hur tror du att Internet och den digitala revolutionen har påverkat den elektroniska musiken?
- Oerhört mycket! Internet har gjort obskyr och smal musik tillgänglig var man än befinner sig. När jag växte upp i det lilla samhället Figeholm i Småland fick man hålla till godo med den elektroniska musik som spelades i radio, mina kompisar och jag beställde kassettband och skivor på postorder och åkte till London för att handla skivor. Idag kan du sitta på en kobbe i skärgården och lyssna på DJ-set, ny musik, få tips om musik på bloggar och webbtidningar och beställa skivor. Det är helt annorlunda.
- För artisterna har myspace och lastfm inneburit en exponeringsyta som inte existerade förut. Nu kan man själv publicera sig – utan att gå via skivbolag och media som tidningar och radio/TV. Dessutom har ju laptopen inneburit att alla kan göra musiken. Alla som äger en dator har en potentiell studio. Det är en ofattbar skillnad mot tidigare.
- Nätet och den digitala revolutionen har i mina ögon varit mest positiv alltså. Men sen är det ju det där med fildelning. Det är extremt sorgligt att skivaffärer, skivbolag och distributörer klappar igen för att ingen köper skivor längre. Då menar jag inte storbolagen som alltid gjort alla fel man kan göra. Snarare små bolag som drivs av entusiaster och som vill få ut annorlunda musik. De tvingas lägga ned och det är ytterst tråkigt, vilket är en underdrift för hur jag känner.
- Samtidigt sprids musiken. Det är en svår fråga och jag har inga enkla svar. Jag vet artister som tycker fildelning är hemskt – för det tar ifrån dem deras levebröd så de tvingas jobba med annat för att på fritiden knåpa med musik. Men samtidigt finns det andra som lägger ut sina låtar på fildelningssajter och ser det som promotion. Pengarna drar de istället in när de spelar live. Och livekulturen känns starkare idag än på länge.
För den som får sin nyfikenhet väckt av Ström på elektronisk musik, var ska man börja?
- Ingångarna är lika många som artisterna. Ett tips är nog bara att googla ett av namnen vi spelar och som man gillat framför radion. Sen går det att klicka sig vidare med länkar och att läsa så mycket som möjligt. Det finns ytterst mycket information på nätet och det är bara att kasta sig ut (och drunkna). Ska man läsa vanliga tidningar rekommenderar jag främst tyska De:Bug. Inte för att jag själv skriver där, utan för att den faktiskt ger en fantastisk överblick över elektronisk musik och klubbkultur. De lyfter också blicken och skriver om närliggande områden, som på något sätt tangerar musiken eller klubbkulturen. Den är på tyska vilket en del tycker är knöligt. Så en bra variant på engelska är The Wire, även om den är något mer akademisk i sin hållning.
Hur står sig svensk elektronisk musik i jämförelse med den utländska?
- Sverige är ett litet land och vi kan väl inte på allvar konkurrera med tyskarna – där den elektroniska kulturen är så mycket starkare. Men svenska producenter håller extremt hög klass. Det finns massor av bra musik från Sverige. För närvarande lyssnar jag gärna på Pär Grindvik, Donk Boys, Minilogue och Skull Defekts. Sen ser jag fram emot det kommande albumet med Midaircondo.
- Det stora problemet – som inte är svenskt utan internationellt – är att det är så stark manlig dominans. Jag hoppas på fler tjejer som skakar om den elektroniska musiken.
Vad kan vi förvänta oss av Ström under våren?
- Vi kommer att skicka ut musik rakt ut i rymden, med hjälp av Rymdbolaget. Tio intressanta producenter i Sverige har fått i uppdrag att tolka livet på jorden och översätta det i musik som ska förklara vilka vi är för de som kanske lyssnar där ute i rymden. Det är ett extremt spännande projekt som kommer resultera i kalasbra musik. I övrigt kan man förvänta sig närgångna blickar på en rad teman där vi intervjuar många spännande artister. I första avsnittet sticker vi till Göteborg och spanar in en del av scenen där. Extremt bra, särskilt på livesidan. Göteborg bubblar faktiskt av liv. Det är roligt. Andra saker vi kollar in i år är noisemusik och extrema oljud, liksom tystnad och elektronisk musik – två motsatser i två olika program kan man säga.
- Vi har också en ny medarbetare. Anna Gavanas heter hon och är DJ och forskare som undersökt dansmusikkulturen ur ett genusperspektiv. Hon kommer att bidra med lite nya vinklar och frågeställningar, vilket känns extremt kul!
Magnus Gustafsson
Magnus Gustafsson